Riskbedömning i arbetsmiljön

En riskbedömning svarar på tre frågor: vad kan gå fel, hur allvarligt blir det och vad gör vi åt saken. I praktiken görs bedömningar hela tiden på en arbetsplats, men de sker i huvudet på den som utför arbetet och hamnar sällan på papper. Det är just dokumentationen som Arbetsmiljöverket efterfrågar vid en inspektion, och som gör att åtgärder faktiskt följs upp i stället för att glömmas bort. Vi hjälper er genomföra riskbedömningar som håller, både sakligt och formellt.

När en riskbedömning ska göras

Arbetsmiljön ska undersökas och riskbedömas löpande, men vissa tillfällen kräver en egen bedömning. Ni behöver göra en riskbedömning inför förändringar i verksamheten, till exempel en ny maskin, ett nytt arbetssätt, en ombyggnad, en flytt eller en omorganisation. Detsamma gäller när ni tar in ett nytt kemiskt ämne, när ett tillbud eller en olycka visat på en risk ni inte kände till, och när arbetet utförs av någon med särskild sårbarhet, som gravida eller minderåriga.

En riskbedömning som görs innan förändringen genomförs kostar dessutom betydligt mindre än den som görs efteråt, när utrustningen redan står på plats.

Så går arbetet till

Vi arbetar oss igenom verksamheten systematiskt tillsammans med er, eftersom det är era medarbetare som vet hur arbetet verkligen utförs.

Ett uppdrag följer i regel den här ordningen:

• undersökning på plats, med observation av arbetsmomenten och samtal med dem som utför dem
• identifiering av riskkällor, både de uppenbara och de som byggts in i vanan
• bedömning av allvarlighet och sannolikhet, så att ni får en rimlig prioritering
• förslag på åtgärder, i första hand tekniska lösningar före instruktioner och skyddsutrustning
• dokumenterad riskbedömning med handlingsplan, ansvarig person och tidpunkt
• uppföljning av att åtgärderna gav den effekt som var tänkt

Vi tar också fram bedömningar för avgränsade områden där reglerna är detaljerade: truckanvändning, ensamarbete, trycksatta anordningar, lyftanordningar, vibrationer och användning av arbetsutrustning. För belastningsergonomi använder vi etablerade metoder som RAMP, KIM 1 och KIM 2, vilket ger en bedömning som går att jämföra över tid och som håller vid en granskning.

Riskbedömning av maskiner

Maskiner står bakom en stor del av de allvarliga olyckorna i industrin, och här är kraven konkreta. En riskbedömning av maskiner går igenom skydd och skyddsanordningar, nödstopp, klämpunkter och roterande delar, åtkomst vid service och rengöring, styrsystemets säkerhetsfunktioner samt de bruksanvisningar och instruktioner som faktiskt används vid maskinen.

Det som ofta förbises är den egna ombyggnaden. Om ni bygger om en maskin väsentligt eller sätter samman flera maskiner till en linje kan ni själva få ett tillverkaransvar, med krav på riskbedömning, teknisk dokumentation, bruksanvisning och CE-märkning av den sammansatta anläggningen. Vi går igenom vad som gäller i ert fall och tar fram underlaget innan linjen tas i drift.

Riskanalys av arbetsmiljön i sin helhet

En enskild riskbedömning ger svar på ett avgränsat område. För att bilden ska bli komplett behöver ni väga samman fysiska risker, kemiska exponeringar och organisatoriska förhållanden som bemanning, arbetstider och stress. En riskanalys av arbetsmiljön på den nivån visar var er samlade risk egentligen ligger, och det är inte alltid där man tror.

Behöver ni siffror i stället för bedömningar hjälper vi till med yrkeshygieniska mätningar av buller, damm, vibrationer och luftföroreningar. Handlar det om kemiska produkter går vi igenom kemikaliehanteringen parallellt, eftersom samma ämne ofta berörs av både arbetsmiljö- och miljökrav.

Riskbedömningen är en del av en större helhet

Riskbedömning är ett moment i det systematiska arbetsmiljöarbetet, tillsammans med rutiner, skyddsronder, uppföljning och den årliga genomgången. Vill ni se hur delarna hänger samman över året hittar ni helheten där. Ska arbetet sättas in i ett certifierat ledningssystem beskriver vi kraven under ISO 45001, och vilka regler som gäller just er verksamhet håller vi samlat i en laglista för arbetsmiljö så att lagefterlevnaden går att visa.

Våra konsulter utgår från kontoren i Kalmar, Stockholm, Helsingborg och Borlänge men arbetar med uppdrag i hela landet.

Vanliga frågor

Hur ofta ska en riskbedömning uppdateras?

Det finns inget fast intervall. Bedömningen ska hållas aktuell, vilket i praktiken betyder att den behöver ses över minst en gång om året och alltid när något förändras: ny utrustning, nya arbetssätt, ny bemanning, ombyggnation eller ett tillbud som visar på en risk ni inte tagit höjd för. Många lägger genomgången i samma cykel som den årliga uppföljningen.

Måste riskbedömningar dokumenteras skriftligt?

Ja. Arbetsmiljöverkets regler om systematiskt arbetsmiljöarbete kräver att riskbedömningen dokumenteras skriftligt, med de risker som hittats och en bedömning av hur allvarliga de är. Risker som inte åtgärdas direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med ansvarig och tidpunkt. Utan dokumentation räknas arbetet i praktiken inte som utfört.

Vem ska delta i en riskbedömning?

Arbetsgivaren ansvarar för att den blir gjord, men den ska göras i samverkan med medarbetare och skyddsombud. De som utför arbetet vet vilka genvägar som tas när det är bråttom, och den kunskapen är avgörande för att bedömningen ska bli riktig. Vi leder arbetet och står för metod och dokumentation, ni bidrar med verksamhetskunskapen.

Vad krävs vid riskbedömning av maskiner?

Ni ska bedöma risker vid drift, service, rengöring och felsökning, kontrollera skydd, nödstopp och säkerhetsfunktioner samt säkerställa att instruktionerna används. Har maskinen byggts om väsentligt eller satts samman med andra maskiner kan ni få ett tillverkaransvar, och då tillkommer krav på teknisk dokumentation, bruksanvisning och CE-märkning av anläggningen.

Vad är skillnaden mellan riskbedömning och skyddsrond?

En skyddsrond är en återkommande genomgång av arbetsplatsen där ni tillsammans letar avvikelser och brister. En riskbedömning går djupare på ett avgränsat område eller en förändring: risken identifieras, allvarligheten bedöms och åtgärderna prioriteras. Skyddsronden fångar upp läget, riskbedömningen ger underlaget för vad ni ska göra åt det.